Influensa är för många människor en regelbunden besökare som kommer varje vinter och som aldrig verkar gå att undvika. Särskilt svårt är det att undvika influensa eftersom den förändras varje år. Symtomen liknar en förkylning men kan även vara kräkningar, huvudvärk och mer långvarig feber. Till mångas hjälp så finns det dock vaccin mot influensa som brukar hjälpa.

Hjälper många
De flesta människor som tar ett vaccin mot influensa slipper helt att bli sjuka, en del blir dock fortfarande drabbade men då i en mildare grad. För vissa som tar vaccination mot influensa så hjälper vaccinet inte helt och hållet, men då blir den drabbade åtminstone inte helt insjuknad, utan brukar klara sig med några få symtom. En vaccination mot influensa brukar vanligtvis innehålla tre olika sorters influensavirus, eftersom influensan som kommer årligen sällan är densamma. Just år 2014-2015 så innehåller vaccination mot influensa även vaccinet mot svininfluensa eftersom den har återkommit. Det är dock inte samma sorts vaccin som gavs ut under epidemin 2009.

2015 har fått ett oerhört starkt influensavirus att ta itu med och många av de som vaccinerar sig blir fortfarande sjuka. Viruset är så starkt att Folkhälsomyndigheterna till och med har varnat för en ökad risk för epidemi. Många medier rapporterar såsom GP, Svenska Dagbladet och SVT att Trots att många som tagit vaccination mot influensa ändå blir sjuka så är det uppmanat att fortsätta vaccinera sig. Vaccinet kan nämligen lindra sjukdomen och den förvärrar ingenting så om man är i riskgruppen så bör man ta vaccinet. Riskgruppen för att få influensa är personer över 65 års ålder, gravida, människor med hjärt- eller lungsjukdomar och överviktiga för att nämna några.

Kan gravida ta vaccination mot influensa?
Det medföljer inga risker för en gravid kvinna att ta en vaccination mot influensa, däremot ska vaccinationen inte tas i form av nässprej, utan som spruta. Om du är gravid och vill ta vaccination mot influensa så är det dock bäst att göra under den senare delen av din graviditet. Influensavaccinet har störst effekt om den tas några få veckor innan sjukdomen bryter ut. Tas vaccinet dessutom under den andra hälften av graviditeten så får även barnet ett bra skydd mot influensa. Trots att många förkylnings- och influensavirus ofta sprids på dagis och i skolor så brukar vaccination mot influensa sällan ges till barn. Har du däremot barn med flerfunktionshinder eller ett nedsatt immunförsvar så kan vaccinationen vara bra. För ungdomar över 18 års ålder kan vaccination mot influensa tas i form av nässpray.

Influensaviruset kan verka läskigt eftersom det har en så hög smittorisk, men de allra flesta behöver inte oroa sig. De människor som avlider på grund av influensa är oftast äldre personer med nedsatt immunförsvar. Det är sekundärinfektioner som orsakar dödligheten, inte själva influensan. För att hindra spridningen av viruset så är det en god hygien som gäller. Tvätta händer flera gånger om dagen och bär även med dig en handsprit som du kan använda ofta. Om du behöver nysa eller hosta så är det bäst att du gör det i armvecket. Risken är annars att du nyser i handen och tar på handtag, räcken och bord och för då smittan vidare.

Klåda i underlivet är en vanlig åkomma som uppstår bland annat i samband med att man fått en svampinfektion eller en könssjukdom. Exempelvis så får cirka 75 procent av alla kvinnor svampinfektion någon gång i livet som också innebär att man bland annat får klåda i underlivet. Även om både män och kvinnor kan få klåda i underlivet så är det vanligast att kvinnor drabbas.

Varför får man klåda i underlivet
Det kan finnas många orsaker till att man får klåda bland annat kan det bero på svamp i underlivet, som även ger besvär med illaluktande flytningar, att man har kläder som sitter tight, dålig hygien eller att man tvärtom tvättar sig för ofta. Andra vanliga orsaker kan vara att man rakar sig eller får besvär av bindor eller åtsittande trosor. Även könssjukdomar kan ge klåda och därför är det viktigt att man får reda på varför man har klåda så man kan sätta in rätt behandling som bland annat antibiotika vid svampinfektioner.

Infektioner i underlivet är relativt vanligt hos kvinnor och framkallar ofta klåda i underlivet. Var fjärde kvinna som besöker en vårdklinik för könssjukdomar visar sig ha en bakteriell vaginos, som är mycket likt en svampinfektion men som behandlas annorlunda. Bakteriell vaginos är en åkomma som ger klåda i underlivet och illaluktande flytningar och ofta kan läkarna missa att kvinnan lider av bakteriell vaginos och istället tro att det är en svampinfektion då symptomen är så lika, vilket ibland kan leda till att man får fel behandling. Kvinnor som har bakteriell vaginos är också mer utsatta än andra kvinnor när det gäller att smittas av klamydia och därför är det viktigt att man får rätt antibiotika utskriven så man kan bli fri från besvären.

För att testa om en kvinna har bakteriell vaginos så krävs det att man genomgår flera tester där tre av fyra kriterier ska vara uppfyllda för att kunna ställa en säker diagnos. Testerna kallas för Amsels-metoden och innebär att läkarna kontrollerar flytningens karaktär, PH-värde, ett snifftest och slutligen granskar flytningen med mikroskop. En utredning har dock gjorts som visar att det är väldigt få vårdkliniker som använder sig av Amsels-metoden för att fastställa om kvinnan lider av bakteriell vaginos eller om det är en vanlig svampinfektion vilket leder till att många kvinnor felbehandlas och besvär som bland annat med klåda i underlivet finns då fortfarande kvar.

Nya metoder för att ställa korrekta diagnoser
Efter mycket forskning så finns det idag metoder för att ställa säkra diagnoser för de besvär som kvinnan lider av så att inte kvinnorna blir felbehandlade. Det är ett enkelt självtest där man genom en DNA-metod snabbt och enkelt får besked om ifall man lider av bakteriell vaginos eller om man har någon annan form av svampinfektion. Testet utför man enkelt hemma och sedan skickar man in testet och får svar inom några dagar. Efter att man fått svar så vet man vilken behandling man behöver för att bli kvitt sin infektion men även den klåda i underlivet som infektionen också medför.

Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer. Man räknar med att så många som 10 000 män varje år drabbas av prostatacancer. Kunskaperna om vad som orsakar prostatacancer är idag begränsade, men det pågår hela tiden forskning inom denna sjukdom. En ny svensk modell med organiserad screening kan minska risker att dö i prostatacancer med över 40 procent. Studier kring detta har utförts vid Sahlgrenska akademien.

Liten effekt på dödligheten med Svensk modell för PSA-testning
De senaste decennierna har spontana PSA-testningar använts, men de har haft väldigt liten effekt på dödligheten. Studier vid Sahlgrenska akademin, visar däremot att om man använder sig av en mer organiserad screening som man fokuserar på de som har mest att vinna på detta, skulle man minska risken att dö i prostatacancer, med mer än 40 procent.

Organiserade PSA-testningar
Det finns inte samma program för screening av prostatacancer, som man har både när det gäller screening av livmodercancer och bröstcancer.

Istället görs PSA-tester, oftast självmant av männen. Opportunistisk screening kallas det. Men det finns inga rekommendationer hur man ska forma dessa tester.

Forskare på Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, har gjort flera stora studier där de har testat 10 000 män som de valt slumpmässigt, med organiserad PSA-testning. Dessa har sedan jämförts med resultat vid opportunistisk screening. Man upptäcker fler cancerfall tidigt, där det går att bota cancern och man minskar risken att dö, om man har ett organiserat testprogram. Det visar studierna. Hela 42 procent, minskade risken att dö, i den grupp av män som deltog i en organiserad test. Den grupp som var med i den opportunistiska screeningen sågs bara en ytterst liten minskad risk.  Av 13 män som fick diagnosen prostatacancer i den organiserade screeningen, förhindrades 1 dödsfall. Jämför man då med den opportunistiska screeningen, så förhindrades 1 dödsfall av 23 av de som fick samma diagnos.

Tester bör göras regelbundet
Vi har använt den opportunistiska screeningen i Sverige i 20 år och den är inte effektiv, den har till väldigt liten del minskat risken att dö i cancer. Dessutom leder den opportunistiska screeningen till onödig prostatacancerdiagnos, för många män. Dels blir det en psykisk påfrestning för dessa män, när de får en cancerdiagnos, dels är det stor risk att de får livslånga biverkningar av behandlingen de har fått. Utan att det har gett positiv effekt. Forskarna i Göteborg har kommit fram till att män bör bjudas in till tester regelbundet och att det ska vara PSA-screening i ett organiserat program.  Man bör börja tidigt med dessa, vid 50 års ålder och att det ska vara täta kontroller. Äldre män eller män med annan sjukdom, bör inte göra denna PSA-screening, detta för att göra risken för överdiagnostik så liten som möjligt. Man kan minska denna risk av överbehandling, genom att män med diagnos, står under noggrann uppsikt och att de bara behandlas om tumören är aggressiv.  Avhandlingen visar att 60 procent av funna tumörer vid organiserad PSA-screening, kan handläggas med aktiv monitorering.